Okej, det blir skrynkligt och du kan komma att behöva stryka en gång extra i sommar för att kunna använda det. Men det spelar ingen roll. Få material kan frambringa samma obrydda känsla av god smak som linne gör – och därför är det också värt att låta kroppen andas nu när linnet kliver in i sin högsäsong.

Elaka tungor skulle kunna avfärda linnet, och då särskilt linnekostymen, som ett vräkigt plagg endast avsett för svulstiga playboys eller smaklösa oligarker. Visst finns det en viss sanningshalt i att linnekostymen på sina håll förvaltats illa genom åren (ja, 80-talet, vi menar dig), men när det utförs avskalat och med en nypa självdistans så är linnet både som kavaj och kostym självklara stilkomponenter att använda sig av under sommaren.

Trots att 1980-talet gjorde sitt allra bästa för att svärta ned linnets rykte så finns det ikoniska toppar att lära sig av även här. Tillsammans med Crockett (Don Johnson) och Tubbs (Philip Michael Thomas) i Miami Vice fick linnekostymen en ordentlig kanal att visa upp sig, och föredrar man pastell, boxiga kostymer och lagomt mycket bröstbehåring är det hit man ska snegla innan man väljer sin sommaroufit.

Dess största nackdel är enligt många även dess största fördel. Tygets tunna fiber och glesa väv gör att det lätt blir skrynkligt, ofta på rygg och i armveck. Istället för att haka upp sig på att plaggen därmed tappar lite i form så har många lärt sig att älska den lite nonchalanta och informella känslan som linne ger.

LINNESKJORTAN

För litteraturromantikern är det istället hos författarna man ska hämta sin inspiration. Ernest Hemingway har ofta blivit utsedd till en god fanbärare av linneskjortan då han gärna besökte exotiska och linnekompatibla platser, både i sina böcker och i egen hög person.

Den uppkavlade linneskjortan har blivit lite utav ett signaturplagg, både för Hemingway och hela den ”Förlorade generationen”. Han gav ofta sina romankaraktärer liknande stildrag. Inte minst gäller det den tjurrusande journalisten Jake Barnes i romanen ”Och solen har sin gång” från 1926.

Hunter S Thompson var kanske inte alltid en riddare som red ut i gentlemannens namn. Men i likhet med flera andra ikoner under historien hade även han ögat att se den nonchalanta elegansen i linneplagg.